Denna artikel handlar om borgen Wartburg. Se även Wartburg (bilmärke).
Borgen uppfördes sannolikt omkring 1070, av lantgreven Ludwig der Springer och utgjorde då residens för lantgrevarna av Thüringen fram till 1247. Borgen är indelad i två huvudsektioner: förborgen (ty. Vorburg) och hovborgen (Hofburg).
Förborgen, där vindbrygga och porttorn finns, utgjorde ursprungligen vaktrum och gästrum för främmande riddare (ritterhaus). I 1900-talets början bodde borgkommendanten här.
I fogdehuset märks Luthersrummet, bibehållet i sitt gamla utseende, sedan Luther, som uppehöll sig maj 1521 - mars 1522 på Wartburg under pseudonymen "Junker Jörg", bodde där (alltså ej i hovborgen). Enligt en känd sägen lär han ha sett djävulen i rummet och då kastat sitt bläckhorn i väggen i ett försök att jaga bort inkräktaren. På väggen finns fortfarande en fläck, dock måste det betvivlas om det verkligen är det bläck som för 500 år sedan fanns i Luthers bläckhorn. Hofburg inrymmer "Dirnitz" (tjänstepersonalens bostad), gästhuset (Gadem), frustugan, huvudtornet (kärnan), alla fyra nybyggda på 1800-talet, samt det storartade lantgrevehuset, ett trevånings furstepalats från 1100-talet i romansk stil, under århundradenas lopp betydligt vanställt, men 1838-1867 återställt i sina gamla former. Bland konstverk i de restaurerade rummen är Moritz von Schwinds fresker i lantgreverummet, i sångarsalen en stor fresk, framställande sångarstriden på Wartburg, och i Elisabetsgalleriet. I kapellet finns bl.a. glasmålningar (till en del gamla), i heliga Elisabets Kemenate nya mosaikmålningar.