Vadstena kloster är ett före detta kloster för Den helige Frälsarens orden i Vadstena, Vadstena kommun, Östergötlands län. Det planerades och ritades av heliga Birgitta och invigdes 1384.
.]] . Den norra delen (till vänster) tillhörde systrarna och den
södra delen (till höger) bröderna.]]
, som idag är protestantisk församlingskyrka.]]
Vadstena kloster är ett före detta kloster för Den helige
Frälsarens orden i Vadstena, Vadstena
kommun, Östergötlands län. Det planerades och ritades av heliga
Birgitta och invigdes 1384.
Historik
Klostret kom till genom att kung Magnus Eriksson och drottning
Blanka av Namur testamenterade det på platsen stående kungapalatset
till ett nytt kloster. Det skedde först i deras svenska testamente
1346 och senare i det norska testamentet året därpå. Kungaparets
avsikt var att de skulle begravas i det blivande klostrets kyrka
och att klostrets präster på kungaparets dödsdagar skulle be för
deras själar.
Men det dröjde till 1370 innan Birgittas ordensplaner blev
godkända av påven, om än i modifierat skick. Planeringen för det
nya klostret började genast, med det kunde inte invigas förrän
1384, vilket var efter såväl Birgittas som hennes dotter Katarina
Ulfsdotters död.
Enligt Birgittas instruktioner skulle klostret bestå av 60
systrar och 25 bröder, varav åtta lekbröder under en abbedissa och
en generalkonfessor för bröderna. Syftet med att ha ett
dubbelkloster, med ett manligt konvent, vars generalkonfessor
utsågs av abbedissan, ihop med ett systrakonvent var troligen att
säkra nunnornas behov av präster för bikt och mässor.
Klostret kom att gynnas av kungahuset och adeln och blev snart
både Sveriges främsta andliga centrum och landets största
jordinnehavare.
Klostrets
sista tid
Då reformationen 1527 påbörjades i Sverige inleddes avvecklingen
av Sveriges kloster och de förbjöds att ta emot nya medlemmar.
Sveriges övriga kloster förföll, men Vadstena, som hade en stark
position genom sina förbindelser med adeln och sin internationella
berömmelse klarade sig bra; nya medlemmar togs emot, dock med
förbehåll att de måste få kungens tillstånd. Vadstenas abbedissa,
Birgitta Botolfsdotter, lämnade klostret och gifte sig år 1539.
Drottning Margareta Leijonhufvud och hennes familj samt drottning
Karin Månsdotter gav donationer till klostret. Klostrets manliga
avdelning bestod till 1555 då bröderna av kungen gjordes till
präster eller läkare. Den kvinnliga delen bestod till och med 1595
då de sista medlemmarna fördrevs till Polen av hertig
Karl. Innan dess hade klostret upplevt en sista blomstringstid
under Johan III, som 1575 gav tillåtelse för klostret att ta emot
nya noviser.
Systrarnas återkomst
Birgittinerna återvände till Sverige och Vadstena genom
Elisabeth Hesselblads försorg 1935. De slog sig ner utanför det
gamla klosterområdet, vid Vätterns strand.
Detta nya kloster, av den så kallade svenska grenen av
birgittinorden, anslöt sig 1963 till klostret Maria Refugie i
Uden, Nederländerna,
av den medeltida grenen. 1988 blev det självständigt och från och
med 1991 är det ett abbedisskloster med namnet Pax
Mariæ.
Årtal i klostrets
historia
- 1346 - Konung Magnus och drottning Blanka testamenterar den 1
maj Vadstena kungsgård till att bli ett kloster.
- 1347 - Kungaparet testamenterar i sitt norska testamente en
stor summa pengar till klosterbygge i Vadstena.
- 1370 - Påven Urban V godkänner Birgittas ordensregel i kraftigt
modifierad form.
- 1373, 23 juli - Den heliga Birgitta dör.
- 1374 - Birgittas kvarlevor förs till Vadstena.
- 1381 - Birgittas dotter Katarina av Vadstena dör.
- 1384, 23 oktober Vadstena kloster invigs.
- 1391, 7 oktober - Birgitta helgonförklaras.
- 1430 - Vadstena klosterkyrka, blåkyrkan, invigs.
- 1492 - Den första fullständiga utgåvan på latin av Birgittas
Himmelska uppenbarelser trycks i Lübeck av
Bartholomæus Gothan på uppdrag av Vadstena kloster.
- 1495 - Ett tryckeri inrättas i klostret, det första i Sverige.
Det förstörs redan efter ett halvår i en eldsvåda.
- 1527 - Reformationen förbjuder Sveriges kloster att ta emot nya
medlemmar.
- 1543 - Gustav Vasa förseglar brevskåpen i Vadstena kloster och
låter föra bort otaliga böcker.
- 1555 - Den manliga delen av klostret upplöses, och munkarna
tvingas lämna Vadstena.
- 1575 - Johan III ger sin tillåtelse åt klostret att återigen
börja ta emot noviser.
- 1595 - De kvarvarande nunnorna tvingas lämna klostret och flyr
till Polen.
- 1638 - Den sista birgittinernunnan från Vadstena dör i
Polen. Byggnaden är
en del av Vadstena hospital.
- 1935 - Birgittasystrar öppnar ett vilohem i Vadstena.
- 1963 - Sankta Birgittas kloster Pax Mariæ grundas i Vadstena
från birgittinklostret i Uden, Nederländerna.
- 1991 - Moder Karin Adolfsson vigs till första abbedissan i
Vadstena sedan 1595.
Regentlängd för
Vadstenas abbedissor
- -1381 : Katarina av Vadstena (ej officiellt vigd)
- 1381-1384 (el. 1385) : Margareta Bosdotter (Oxenstierna)
(ej officiellt vigd)
- 1388-1403 : Ingeborg Knutsdotter
- 1403-1422 : Gerdeka Hartlevsdotter (Bolk)
- 1422-1447 : Bengta Gunnarsdotter (priorinna
1403-1422)
- 1447-1452 : Ingeborg av Holstein (första gången)
- 1452-1456 : Katarina Bengtsdotter
- 1457-1457 : Katarina Ulfsdotter (Cecilia Petersdotter
valdes först, men vägrade inneha ämbetet)
- 1457-1465 : Ingeborg av Holstein (andra gången)
- 1465-1473 : Katarina Petersdotter
- 1473-1486 : Margareta Clausdotter
- 1487-1496 : Anna Paulsdotter (priorinna 1473-1486)
- 1496-1501 : Margareta ('Märita') Thuresdotter
- 1501-1518 : Anna Fickesdotter Bülow
- 1518-1529 : Anna Germundsdotter
- 1529-1534 : Katarina Eriksdotter
- 1534-1539 : Birgitta Botolfsdotter
- 1539-1548 : Katarina Mattsdotter (död 1559)
- 1548-1553 : Margareta Nilsdotter
- 1553-1564 : Katarina Bengtsdotter Gylta (första
gången)
- 1564-1565 : Ingegerd Larsdotter
- 1565-1593 : Katarina Benktsdotter Gylta (andra
gången)
- 1593-1595 : Katarina Olofsdotter (utvandrad till
birgittinerklostret Marienbrunn ('Fons Mariae') i Danzig)
- 1991- Karin Adolfsson
Se även
- Katarina av Vadstena
- Nicolaus Hermanni
- Petrus Astronomus
- Vadstenadiariet
Externa
länkar
- Wikimedia Commons har media som rör
Referenser
- Signum svenska kulturhistoria, Renässansen (2005)
- Syster Patricia, OSsS 2003: ”Vadstena klosters abbedissor”. I:
Beskow, Per & Annette Landen (red.) Birgitta av Vadstena. Pilgrim
och profet 1303–1373. Natur och Kultur, Stockholm. S. 297–314.
- Carl Silfverstolpe, "Vadstena klosters uppbörds- och
utgiftsbok", i Antiqvarisk tidskrift, del 16:1 (1895-1898):