Trelleborg i Danmark är en trelleborg, det vill säga en rund borg från vikingatiden, och ligger på en landtunga mellan älvarna Tudeå och Vårbyå, ca. tre kilometer väster om Slagelse på Själland. Trelleborg är dendrokronologiskt daterad till vintern åren 980/81. Den betraktades som en militär anläggning och var en starkt befäst borg som kunde rymma många människor.
Borgen består av en huvudborg och en förborg. Huvudborgen är omgiven av en cirkulär ringvall av jord, 163 m i inre diameter, 17 m bred och fem meter hög. Mot landsidan går en 17 meter bred och fem meter djup grav. I ringvallen finns fyra öppningar, en till i varje riktning. Från öppningarna går det två trälagda vägar tvärs genom anläggningen och delar det i fyra lika delar. I var fjärdedel har det legat en karré av fyra träbyggnader omkring en stängd gårdsplats. Byggnaderna har varit avlånga med lätt välvda långväggar, ca. 30 meter långa, med ingång i bägge gavlarna och två ingångar på var sida mitt på. Utanför ringvallen på landsidan finns en förborg med 15 byggnader ordnade radiärt mot ringvallen, omgivna av en yttre vall. Dessa byggnader liknar de i huvudanläggningen, men är något kortare.
Öster om borgen ligger gravplatsen. I det stora hela hittades 135 gravar, samtliga under platt mark. En av dessa var en massgrav med skelett. De flesta begravda var män, men också en del kvinnor och barn har begravts.
Borgen blev arkeologiskt undersökt åren 1934-42. Nya undersökningar gjordes 2008, då bl.a. en träsköld hittades. Det är första gången man har hittat en hel träsköld i Danmark. Skölden är ca. 80 cm i diameter, med ett karakteristiskt hål i mitten där sköldutbuktningen satt. Skölden är daterad till vikingatiden, till borgens bruksperiod i slutet av 900-talet.
Objekten är utställda på Nationalmuseet i Köpenhamn. Trelleborg var den första anläggningen av sitt slag som undersöktes. Senare hittades tre andra i Danmark, och möjligen en motsvarande anläggning i Skåne. Efter den första anläggningen kallas de gärna trelleborgar eller vikingatidsborgar.