Göteborgs botaniska trädgård eller Botaniska ligger i stadsdelen Änggården - på den tidigare egendomen Stora Änggården - och invigdes i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Parken är unik i Sverige genom att den är fristående från ortens universitet. Den är idag en av de största botaniska trädgårdarna i världen med sina 175 hektar. Då ingår också delar av Änggårdsbergens naturreservat (med totalt 320 hektar), där trädgården bland annat har sitt arboretum - som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar. Inom det 125 hektar stora ytterområdet är inplanterat dungar av utländska träd, arboretet.
Trädgårdens naturpark och ytterområde är sedan 1975 fridlysta.
Botaniskas symbol är en vitsippa.
Parken tillkom på initiativ av Göteborgs stadsfullmäktige och planlades av professor Rutger Sernander i Uppsala. Trädgården skulle enligt förslaget innefatta "ett försöksfält, ett biologiskt demonstrationsfält och en naturpark". Den anlades under ledning av Carl Skottsberg, som även blev den förste föreståndaren, som prefekt den 1 juli 1919 och till 1948. Anläggningen bekostades i huvudsak genom ett anslag ur Charles Felix Lindbergs donationsfond med cirka 677 000 kronor (1915-1937), såsom ett speciellt minne över donatorn. Lindberg anger i sitt testamente bland ändamål för donationen uttryckligen "botaniska och zoologiska trädgårdar med alla de anläggningar och anstalter, vilka med sådana trädgårdar kunna stå i samband". Tomtmarken samt vissa äldre byggnader har upplåtits av Göteborgs stad. Betydande områden har därefter tillkommit genom donationer av enskilda personer. Stadsfullmäktige fattade beslut om att anlägga Botaniska den 10 juni 1915, arbetena påbörjades 1916, naturparken öppnades för allmänheten den 2 maj 1919 och kulturområdena 8 juli 1923. Namnet föreslogs 1912 och beslöts 1915.
Ur den Lindbergska fonden betalades 52 000 kronor ut 1915, därefter 189 000 kronor 1918, 130 000 kronor 1921, 59 000 kronor 1924, 81 000 kronor 1927, 62 000 kronor 1930, 111 000 kronor 1933 och 27 000 kronor 1936.
Institutionsbyggnaden uppfördes genom donationer av enskilda personer. Herbarieflygeln bekostades av Charles Felix Lindbergs donationsfond samt av statsmedel och stod klar 1936.
Göteborgs stad överlät 1962 ett område inom botaniska trädgården för uppförandet av byggnader för den Botaniska institutionen vid Göteborgs universitet. Samma år överlät staden till staten det i trädgårdens institutionsbyggnad inrymda biblioteket och herbariet.
År 1998 överfördes trädgården från Göteborgs kommun till Västra Götalandsregionen.
År 2003 valdes Göteborgs botaniska trädgård till Sveriges vackraste park i en svensk variant av den internationella omröstning som initierats av Briggs & Stratton, ett av världens ledande företag i trädgårdsmaskiner. Det var första gången tävlingen arrangerades i Sverige.
Trädgården är mycket varierad och uppbyggd i kuperad terräng, där det har varit möjligt att avgränsa och kontrastera olika anläggningar mot varandra. Särskilt ska nämnas den dramatiska klippträdgården, som med sina drygt 5 000 arter är en av de största och erkänt vackraste i världen. Vidare finns Japandalen, vilken skapades på 1950-talet av dåvarande intendenten Tor Nitzelius och består av värdefullt vildinsamlat material från Ostasien, rhododendrondalen med bortåt 500 arter och kultursorter av rhododendron, lökgården som rymmer en av världens största kollektioner av vildinsamlade lökväxter, örtagården och de frodiga perennsamlingarna. Dessutom har Göteborgs botaniska trädgård gått i bräschen för en ny syn på annuella planteringar, det så kallade sommarblomskonceptet.Шаблон:Förtydliga
På friland odlas cirka 16 000 olika arter. Därtill kommer ungefär 4 000 arter som odlas i trädgårdens växthus, som bland annat rymmer Sveriges största orkidésamling med 1 500 arter. I växthusen kan man också beskåda Påsköträdet (Sophora toromiro), som är utrotat i naturen men har räddats kvar i kultur tack vare botaniska trädgården i Göteborg.