Fredrikshamn (finska: Hamina) är en stad vid Finska vikens norra kust i landskapet Kymmenedalen i Finland. Folkmängden i Fredrikshamns stad uppgår till cirka Kotka stad, i norr till Kouvola stad, i öster både till Miehikkälä och Vederlax kommuner.
20 889 invånare och den totala arealen utgörs av 1 155,12 km². Folkmängden i centralorten Fredrikhamns centraltätort uppgick den 31 december 2014 till 16 027 invånare. Staden grundades år 1653, och gränsar i dagsläget i väster tillFredrikshamns stads språkliga status är enspråkig finsk. Vid folkräkningen år 1900 utgjorde finlandssvenskarna dock ännu 18 % av stadens befolkning.
Fredrikshamns stad ingår i Kotka-Fredrikshamns ekonomiska region.
Fredrikshamn grundades på Veckelax Kyrkoby under namnet Veckelax Nystad och fick sina stadsrättigheter 1653 av generalguvernör Per Brahe d.y.. Han ansåg att det behövdes en stad vid den långa kuststräckan mellan Viborg och Borgå, fast Veckelax hade kallats "civitas" redan 1336, då Viborgs hövidsman Peter Jönsson lovade borgarna i Reval (Tallinn) att sälja sina produkter där.
Staden brändes av ryska styrkor 1712 under Stora ofreden. Staden återuppbyggdes i cirkelform och fick stapelstadsrättigheter under namnet Fredrikshamn år 1723. Enligt fredsvillkor 1743 övergick staden under ryskt styre, men blev en del av storfurstendömet Finland då Gamla Finland återförenades med övriga Finland 1812. Här ingicks den 17 september 1809 fredsavtal mellan Sverige och Ryssland efter finska kriget 1808-09. År 1821 drabbades staden av en brand som ödelade stadens centrum. År 1840 inträffade en ny brand, och år 1841 fastställdes en ny stadsplan med glesare bebyggelse.
Under vinterkriget drabbades Fredrikshamn av ryskt bombardemang, och efter kriget 1940 uppfördes stadsdelen Svenskby (finska: Ruotsinkylä) med trähus som donerats från Sverige. Staden bombades även under fortsättningskriget, och sammanlagt förstördes över 60 byggnader under bombardemangen 1939 – 1944.
Den forna staden Veckelax blev hel igen då kranskommunen Veckelax den 1 januari 2003 införlivades med Fredrikshamn.
Den omfattande hamnverksamheten är central i stadens näringsliv. Fredrikshamns djuphamn öppnades för trafik 1934.
I staden finns tre museer:
I Fredrikshamns stad verkar allt som allt 13 finskspråkiga grundskolor och ett gymnasium, Haminan lukio. Bland övriga skolor märks ett yrkesinstitut, Etelä-Kymenlaakson Ammattiopisto och en folkhögskola, Jamilahden kansanopisto.
Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2014 fanns fyra tätorter i Fredrikshamns stad
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Fredrikshamns centraltätort (stadens centralort) | 16 027 |
2 | Metsäkylä (föråldrat svenskt namn: Skogby) | 280 |
3 | Neuvoton | 1 382 |
4 | Vilniemi (föråldrat svenskt namn: Villnäs) | 523 |
Området har haft svensk inflyttning på 1200 – 1300-talen, vilket också syns i en del svenska ortnamn som numera dock betraktas officiellt som föråldrade. I Veckelax-delen av kommunen ingår byarna Bamböle (fi. Pampyöli), Bötö (fi. Pyötsaari), Norsby (fi. Poitsila), Sigvartsby (fi. Sivatti), Stöders (fi. Töytäri) och Villnäs (fi. Vilniemi). En fullständig förteckning över bland annat stadens stadsdelar och registerbyar finns på Lantmäteriverkets webbplats.
Här finns också öarna Kuorsalö (fi. Kuorsalo), Stamö (fi. Tammio) och Mejskalö (fi. Meijskio). Hillnäs (fi. Hillo) är ett hamnområde i staden. Klubbisviken (fi. Lupinlahti) är en vik.
Fredrikshamns stad har tre vänorter: