Folkets hus är inte ett namnskyddat begrepp, men används i huvudsak för lokaler som erbjuder allmänna samlingslokaler med mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter i nära anslutning till arbetarrörelsens organisationer. Vanligast är att varje enskilt hus drivs av en fristående och självständig förening.
Historia
Upprinnelsen till att Folkets hus bildades över hela landet var
behoven av gemensamma möteslokaler. Både för regelrätta möten och
för studieverksamhet och kulturella evenemang.
Idén med Folkets hus spreds från söder till norr. Sveriges
första Folkets hus öppnades i Kristianstad, men det första Folkets
hus som byggdes för ändamålet låg på Skolgatan 10 och Torpgatan 21
i Malmö och öppnade 1893. Många av de tidiga Folkets hus låg i
industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler
för bl.a. facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus kom
till var Tors lokal på Alnön i Sundsvalls sågverksdistrikt. Över 20
folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets
hus förlades ofta utanför centrum. Folkets hus i Stockholm invigdes
1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med Norrmalmsregleringen
1955.
Organisation
År 1905 bildades för folkparkerna Folkets Parkers
Centralorganisation och 1933 Folkets Husföreingarnas
Centralorganisation, 1937 ombildad till Folkets Husföreningarnas
riksorganisation. De två organisationerna slogs samman år 2000 till
Folkets Hus och Parker.
Verksamhet
Inriktningen på utbudet är i stort detsamma idag som när
rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i
egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även
om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga juridiska
personer betraktas lokalerna som offentliga lokaler med de krav på
säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.
Enskilda Folkets Hus i
Sverige i urval
- Folkets hus, Borlänge
- Bromölla Folkets Hus
- Folkets hus, Fräntorp
- Folkets hus, Göteborg
- Folkets hus, Helsingborg
- Folkets hus, Jönköping
- Folkets hus, Kallhäll
- Folkets hus, Lindesberg
- Folkets hus, Mölndal
- Folkets hus, Umeå
- Folkets hus i Stockholm
- Söråkers Folkets Hus
- Folkets hus, Örebro
Se även
- Folkets Hus och Parker
- Sveriges Folkbiografer
- Medborgarhus
- Kulturhus
Vidare
läsning
-
Folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas
riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas
riksorganisation (FHR). 1969-1998. Libris 3678850
-
Scen och salong: (Folkparker och folkets hus) :
tidning för samlingslokaler och kulturellt nöjesliv.
Stockholm: Scen & salong. 1941-2009. Libris 3426366
-
Våra folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas
riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas
riksorganisation. 1960-1969. Libris 1940201
- Elebro, Sandra (2002). Från Folkets hus till
kulturhus: om förändring och kontinuitet. Lund: Univ.
Libris 11459998
- Esselius, Dascha (2007). Ett besök i glömskans
rike. Stockholm: Riksorganisationen Folkets hus och
parker. Libris 10963701.
- Hjertberg Lars, Rosander Eva, red (2008). Halva
kungariket är ditt: svenska folkets kulturarv.
Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 10913439.
- Karlsson, Lennart (2006). ”Folkets hus: en arena för
arbetaroffentligheten?”. Historieforskning på nya vägar
(2006): sid. 307-322. Libris
10191340
- Moback, Jan; Erlandson-Ribrant Katarina (1988). Huset
& parken. Stockholm: Folkets husföreningarnas
riksorganisation (FHR). Libris 7679062.
- Ståhl, Margareta (2005). Möten och människor i Folkets
hus och Folkets park. Stockholm: Atlas. Libris 9883204.
- Hansson Sigfrid, red (1939). Svenska folkrörelser. 5,
Folkets hus och parker. Stockholm: Lindfors. Libris
65841
- Bjurström Erling, Misgeld Klaus, red (2005). 100 år
parker, hus, kultur. Arbetarhistoria, 0281-7446 ;
2005:4. Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Libris
10070897
Externa
länkar