Den historiska staden Chichén Itzá är en arkeologisk plats i sydöstra Mexiko cirka 100 km sydväst om Cancun på norra Yucatánhalvön. Platsen upptogs 1988 på s världsarvslista och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av världens sju nya underverk.
Staden bär spår av två olika kulturepoker, en maya- och en itzá-epok. Staden var betydande redan under klassisk mayansk tid, c:a 600–900. På 900-talet invaderades den av itzáfolket.
Chichén Itzás storhetstid slutade omkring 1400. Ruinerna av staden påträffades i djungeln på 1800-talet och sedan dess har flera tempel delvis restaurerats, till exempel det ståtliga Krigarnas tempel, ett pyramidtempel med omgivande kolonnader. Man kan här även beskåda ett flertal reliefer som framställer den befjädrade ormen, Kukulcan identisk med aztekernas Quetzalcóatl. Längs kanten på Kukulcán-templet kan man vid vårdagjämningen beskåda det märkliga skådespelet att guden kommer krälande ned från himlen och fortsätter i riktning mot en cenote, vattenhål, där offerceremonier var brukliga.
Mycket av arkitekturen i Chichén Itzá är fortfarande bevarad eller restaurerad. Bland de framstående byggnader kan nämnas
stor arena för bollspel med stor åskådarläktare, cirka 166 x 68 m, bredvid finns även en Tzompantli, en sorts hylla för uppvising av skallar
troligen den mest kända byggnaden med en höjd på cirka 30 m, 9 terrasser (som representerar de 9 himlavärldarna i mayatron) och 365 trappsteg till toppen där templet tillägnad Kukulcan ligger
rikligt dekorerad med ansiktsmasker, vid slutet på trappan som leder mot toppen finns en altare tillägnad guden Chac Mool.
ett stort torg omgiven av många pelare
pyramidformad gravbyggnad för högste prästen
observatoriebyggnad med karakteristiska snäcktornet
litet tempel dekorerad med ansiktsmasker tillägnad guden Chaac
egentligen förvaltningsbyggnader,
ett palats med hieroglyfiska inskriptioner