Bronssoldaten (estniska: Pronkssõdur), ursprungligen Monumentet över Tallinns befriare (estniska: Tallinna vabastajate monument, ryska: Монумент освободителям Таллина), kallas ibland också Tõnismäemonumentet, är en staty föreställande en soldat i sovjetisk militäruniform. I folkmun kallas statyn ibland Aljosja. Under statyn finns askan och lämningar av stupade sovjetiska soldater. Gravmonumentet är även en form av "den okände soldatens grav". Statyn restes den 22 september 1947 på Tõnismägi i centrala Tallinn i Estland som ett minnesmärke över Röda arméns seger över Nazityskland 1945, men av många estländare sågs den istället som en symbol för den sovjetiska ockupationen och annekteringen av Baltikum som följde fram till 1991. Många ester roas av att soldaten starkt påminner om brottaren Kristjan Palusalu som under andra världskriget hoppade av från Röda armén och gick över till den finländska sidan. Skulptören Enn Roos har dock aldrig medgett att Palusalu var förebild för statyn. Efter kontrovers flyttades statyn 2007 till Estlands försvarsmakts kyrkogård (Kaitseväe kalmistu) i Tallinn.
Bronssoldaten (estniska: Pronkssõdur), ursprungligen Monumentet över Tallinns befriare (estniska: Tallinna vabastajate monument, ryska: Монумент освободителям Таллина), kallas ibland också Tõnismäemonumentet, är en staty föreställande en soldat i sovjetisk militäruniform. I folkmun kallas statyn ibland Aljosja. Under statyn finns askan och lämningar av stupade sovjetiska soldater. Gravmonumentet är även en form av "den okände soldatens grav". Statyn restes den 22 september 1947 på Tõnismägi i centrala Tallinn i Estland som ett minnesmärke över Röda arméns seger över Nazityskland 1945, men av många estländare sågs den istället som en symbol för den sovjetiska ockupationen och annekteringen av Baltikum som följde fram till 1991. Många ester roas av att soldaten starkt påminner om brottaren Kristjan Palusalu som under andra världskriget hoppade av från Röda armén och gick över till den finländska sidan. Skulptören Enn Roos har dock aldrig medgett att Palusalu var förebild för statyn.<ref>Шаблон:Tidningsref</ref> Efter kontrovers flyttades statyn 2007 till Estlands försvarsmakts kyrkogård (Kaitseväe kalmistu) i Tallinn.
Trots politisk kontrovers bestämde Estlands regering i april 2007 att påbörja förberedelser för att förflytta statyn. Även om initiativet funnits sedan vintern<ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:En ikon</ref> så hade ingen specifik tidsplan lagts ut i förväg.<ref>Шаблон:Tidningsref</ref> Bråk om huruvida flytten var lämplig eller ej ledde till massprotester och två nätter av de värsta kravaller som Estland någonsin sett.<ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:En ikon</ref><ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:Et ikon</ref> Under den första nattens upplopp bestämde den estländska regeringen under ett krismöte att nedmontera statyn omedelbart. Tidigt på morgonen den 27 april 2007 hade statyn transporterats bort för tillfällig förvaring på hemlig ort och på eftermiddagen hade stenmuren nedmonterats.
På eftermiddagen den 30 april placerades statyn ut på sin nya plats på Estlands försvarsmakts kyrkogård i Tallinn.<ref>Picture of statue in new place</ref><ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:Et ikon</ref> (Koordinater: 59°25′17,99″ N 24°45′55,67″ Ö) Återuppbyggnaden av stenmuren (mastaban) och begravningen av kvarlevorna från personerna hittade under monumentet förväntades bli klart under juni.<ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:Et ikon</ref>
En tyst öppningsceremoni<ref>Шаблон:Tidningsref</ref> för det omplacerade monumentet genomfördes den 8 maj – ett symboliskt datum då det är Segerdagen 1945 – i närvaro av bland andra Estlands premiärminister och utländska ambassadörer.<ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:Et ikon</ref> Veteraner från Röda Armén firar dock dagen på ett senare datum, den 9 maj.
Bygget av en ny stenmur till monumentet påbörjades den 23 maj 2007, och statyn flyttades då tillfälligt något tiotal meter på kyrkogården.<ref>Шаблон:Tidningsref Шаблон:Et ikon</ref> Den 3 juli 2007 jordfästes kvarlevorna från personerna som hittats under monumentet, utom de vars nu levande släktingar hittats genom DNA-analys och som önskat få kvarlevorna av sina anhöriga överlämnade för att begravas på andra platser.<ref>Шаблон:Tidningsref</ref>
Den 25 september 1944 begravdes kvarlevorna från två sovjetiska soldater i mitten av Tõnismägi-kullen. Ytterligare kvarlevor från sovjetiska soldater grävdes ner i april 1945. Efter begravningen av soldaterna döptes området till "Monumentet över Tallinns befriare" den 12 juni 1945. Soldatmonumentet i brons ställdes upp drygt två år senare. Det exakta antalet och namnen på de som begravts hade inte utretts med säkerhet förrän utgrävningen 2007, även om Estlands utrikesdepartement beordrat en historisk undersökning 2006. Enligt officiella handlingar<ref>Common grave for and a memorial to Red Army soldiers on Tõnismägi, Tallinn (PDF-fil) (Word file) Material sammanställt av Peeter Kaasik, för Estlands Utrikesministerium, Tallinn 2006 Шаблон:En icon</ref> föll följande 13 soldater under andra världskriget och begravdes sedan i området under april 1945:
Den 2 maj gick Estlands utrikesdepartement ut med att 12 personers kvarlevor grävts upp och skulle begravas på samma kyrkogård där bronssoldaten placerats. Arkeologer som utfört utgrävningarna har bekräftat att inga mer begravningar har utförts omkring monumentet.
The war grave in central Tallinn — Temaportal på Estlands regerings hemsida. (engelska)
