Ardennerna (franska: Ardennes, nederländska: Ardennen) är ett drygt 10 000 kvadratkilometer stort skogsbeklätt bergsområde beläget i sydöstra Belgien och de angränsande delarna av Luxemburg och Frankrike. Här utkämpades också en av de hårdare striderna i Andra världskriget mellan Nazityskland och de allierade. Under romartiden kallades Ardennerna Arduenna Silva, vilket egentligen syftar på skogsområdet. De franska delarna av området ingår i regionen Champagne-Ardenne.
Ardennerna är ett, mestadels skogsbeklätt, bergland som bildar västliga avslutningen av den nederrhenska skifferhögslätten samt uppfyller Luxemburg och sydöstra Belgien. Mot öst sammanhänger denna bergsträcka med Hohes Venn och Eifel, mot väst sänker den sig småningom ned till den flandriska lågslätten.
De största höjderna ligger nära tyska gränsen, såsom Baque Michel 675 m. Dessa så kallade "Hög-Ardennerna" sträcker sig åt sydväst och bildar i trakten av Sedan norra gränsen för Seinebäckenet. Medan de högsta regionerna är täckta av hedar och högmossar ("hautes fagnes"), har en mycket rå och ogästvänlig karaktär samt därför mest är ouppodlade, lämpar sig de trakter som ligger under 500 m., bättre för odling.
Ardennerna består övervägande av skiffer och kalk från devontiden och har varit ett veckberg, som genom erosion och denudation förvandlats till en ganska jämn platå, i vilken floderna har grävt sig djupa, trånga klyftor.
Norr om de egentliga Ardennerna ligger, söder om Maas och Sambre, en bred, likaledes platåformad gördel av mindre än 300 m. höjd (Sub-Ardennerna), som är bildad dels under devon, dels under stenkolsperioden och har rika stenkolslager. Dit hör landskapen Fagne, Marlagne, Famenne, Condroz och Hervé. Utom stenkol finns där rikligt med järn, zink och bly. Där ligger, från Valenciennes i Frankrike till Aachen i Tyskland, ett stort industriområde, som bl.a. omsluter Belgiens stora industristäder Mons, Charleroi, Namur och Liège.
i franska Ardennerna. Den lilla staden heter Laifour.]]
