| colspan = 2 align = center bgcolor = #66CCFF | Région Aquitaine
| Information | |
| Regionshuvudstad | Bordeaux |
| Invånare -totalt (2006) -Befolkningstäthet |
|
| Area | 41 308 km² |
| Arrondissement | 18 |
| Kantoner | 235 |
| Kommuner | 2 296 |
| Président du Conseil général |
Alain Rousset |
| Departement i regionen | |
| Dordogne (24) Gironde (33) Landes (40) Lot-et-Garonne (47) Pyrénées-Atlantiques (64) |
|
| Lägeskarta | |
Aquitaine eller Akvitanien (occitanska: Aquitània; baskiska: Akitania) är en region i sydvästra Frankrike vid Biscayabukten och Pyrenéerna. 2 908 300 invånare (1999, 4.97% av Frankrikes befolkning). Regionhuvudstad är Bordeaux.
Aquintaines äldre namn var Guyenne eller Guienne; på occitanska Guiana. Under medeltiden var Aquitanien ett kungadöme och senare ett hertigdöme, men då var området större än dagens region.
Dagens Aquitainen har en area på 41 308 km². Den gränsar i söder mot Spanien, i öst mot den franska regionen Midi-Pyrénées, i norr mot de franska regionerna Poitou-Charentes och Limousin, och i väster mot Atlanten. Gränsen i söder mot Spanien utgörs av Västpyrenéerna, och den södra regionen, som är baskisk, kallas trditionellt Bearn. Genom Pyrenéerna löper flera pass mot Spanien, bland annat mot Roncesvalles.
Den inkluderar departementen Dordogne, Gironde, Landes, Lot-et-Garonne och Pyrénées-Atlantiques. Större städer är Bordeaux, Pau, Bayonne, Mont-de-Marsan, Biarritz, Bergerac, och Périgueux.
Till regionen hör Côte d'Argent, vilket är en av Frankrikes mest berömda kuster, sammanflödet av floderna Garonne och Dordogne, och Dune de Pilat, vilket är Europas största sanddyna. I väst ligger hedlandskapet Les Landes, och norra gränsen mot Poitou-Charentes utgörs av Gironde.
Franska är officiellt språk, men det talas även occitanska och baskiska.
Aquitaine beboddes på Julius Caesars tid av en blandad keltisk-iberisk befolkning, men blev efter den romerska erövringen (57 f.Kr.) småningom romaniserat. Ursprungligen var Aquitania en romersk provins som sträckte sig från Pyrenéerna till Garonnefloden, men Augustus utsträckte provinsen till att omfatta även området mellan Garonne och Loire, dvs en tredjedel av det moderna Frankrike.
På 300-talet delade Konstantin den store provinsen i tre mindre provinser:
Aquitania prima övertogs år 412 av visigoter, som snart därefter även erövrade återstoden av den nuvarande regionen. Klodvig vann området år 507 till frankerna med en armé av bland annat burgunder, som administerade regionen som hertigdöme. Karl den store gav landet såsom kungarike till sin son Ludvig den fromme. Genom fördraget i Verdun, 843, kom Aquitaine till Frankrike där det återigen blev ett hertigdöme.
Titeln "Hertig av Akvitanien" innehades senare av ett antal grevar, varpå ett antal angränsande områden kom att inkluderas i Akvitanien: Poitiers, Auvergne och Toulouse. Eleonora av Akvitanien blev en av den akvitanska noblessen mest känd namn.
1052 blev hertigdömet Gascogne en del av Akvitanien. Edvard III av England erövrade Aquitaine år 1361 och gjorde det till furstendöme, men Frankrike återtog det 1453. Sedan dess har området varit en del av Frankrike.
Aquitanies ekonomi bygger till stor del på turism, jordbruk och odling. Vin är en viktig inkomstkälla, och druvor är den mest odlade grödan. Bara Bordeaux producerar 7 miljoner hektoliter vin per år. Bortsett från Bordeauxvin tillverkas vinerna Sauternes och Bergerac, samt Armagnac. I regionen tillverkas också paté och tryffel. Ostron odlas i bland annat Arcachon. Boskapsskötsel dominerar i bergstrakterna, vilket ger kött och mejeriprodukter (till exempel bayonneskinka).
Turism utgör ytterligare en stor inkomt.
Universiteten i Pau och Bordeaux har över 80 000 studenter.
